• Lena Hedberg

Solenergi i Norrbotten – funkar det verkligen?

Många tror nog att vintrarna i Norrbotten är alldeles för långa och mörka för att det ska vara någon idé att använda sig av solenergi, men det är en myt som det är dags att slå hål på en gång för alla! Den totala skillnaden i solinstrålning mellan norra och södra Sverige är bara cirka 10 % (1)! Vi i Norrbotten har alltså bara cirka 10 % mindre solinstrålning än i södra Sverige och det vägs dessutom nästan upp av den ökade produktionen här i norr på grund av snöreflektionen och vårt kalla klimat (2).


Men mer om det snart. Först ska vi reda ut begreppen inom solenergitekniken. Det går nämligen att få energi från solen på två olika sätt. Solens strålar kan omvandlas till el med hjälp av

solceller eller till värme med hjälp av solfångare. Solceller består av ett halvledarmaterial som omvandlar energin i solinstrålning till elektrisk energi (3). Solcellerna producerar likström och eftersom vi använder oss av växelström i våra hus så måste man även installera en växelriktare som omvandlar elen till växelström. Från växelriktaren matas elen in på husets elsystem, där den antingen används direkt till att driva hushållets apparater, eller om solcellsanläggningen producerar mer el än vad hushållet använder i stunden, så matas den ut och säljs via elnätet. Solfångare å andra sidan består av rör innehållande en vätska som värms upp av solen (4) . Värmen i vätskan förs över till husets system med hjälp av en värmeväxlare. Beroende på hur många solfångare som är installerade kan du få både värme till uppvärmning av huset och till varmvatten du tar ur kranen i duschen mm.

Himlen reflekteras i solpaneler. Solen står lågt.
Solceller och solfångare, en bra investering även i norra Sverige!

Men hur blir det på vintern då?

Det är ju så mörkt och dessutom ligger det väl snö på både solceller och solfångare? Ja, det är mörkt under perioden november till och med februari och det ligger snö på panelerna men under denna period är det relativt mörkt även i södra Sverige så skillnaden i solinstrålning är inte så stor, endast cirka 10 % som sagt ovan (1) . De har lite mer solinstrålning utspridd över året men vi har desto mer under sommarhalvåret med våra ljusa sommarnätter.


Solcellerna producerar alltså inte så mycket under den mörka perioden, varken här eller i södra Sverige och därför får man under vintermånaderna köpa in el som vanligt från sitt elbolag. Solcellerna producerar i princip alltid ett överskott av el under sommarmånaderna och på så sätt kan man tänka sig att man använder det stora elnätet lite som ett batteri. Man säljer överskottsel under sommarhalvåret och köper tillbaka el under vintermånaderna då produktionen är låg.


När det gäller solfångare så måste de kombineras med någon annan värmekälla i ett året-runt-

boende eftersom de i princip inte producerar någon värme alls under vinterhalvåret. Då kan man ha ett så kallat kombisystem där man utgår från en ackumulatortank (stor tank med vatten som lagrar värmen) till vilken man kopplar både solfångarna och en annan värmekälla, till exempel en ved- eller pelletspanna (5). Att kombinera solvärme med en ved- eller pelletspanna ger minskat behov av eldning eftersom solfångarna gör att man i princip kan sluta elda under sommarhalvåret. Det är en fördel eftersom en ved- eller pelletspanna är mindre effektiv under sommaren då man bara behöver elda lite grann för att få tappvarmvatten. Man undviker då så kallad ”låglasteldning” vilket inte är effektivt och därmed inte bra för klimatet.



Fördelar för solceller i nordligt klimat

Något som är spännande är att vi här i norr har flera fördelar gentemot södra Sverige när det gäller

produktion av solel med hjälp av solceller. Vid en jämförelse mellan liknande solcellsanläggningar här i norr och i söder så ligger vår produktion ofta högre under våren vilket delvis beror på

snöreflektionen (2). Vi har snö på marken vilket ger en ökad instrålning till solcellerna (efter att snön rasat av solcellerna) på grund av ökad reflektion i den vita snön. Söderut är det mer sällan det finns snö någon längre period och i princip aldrig i mars-april-maj.


En annan fördel vi har häruppe när det gäller solelsproduktion är vårt generellt sett kallare klimat.

Solpanelerna består ju av en hel del elektronik och precis som alla andra elektriska apparater så

fungerar elektroniken bättre när den är avkyld. Det är till exempel därför så många serverhallar byggs häruppe i norr. Vårt kallare klimat minskar motståndet i elektroniken i solcellerna och de producerar bättre än vid varmare temperaturer (2).


Carina och Mats framför sitt hus. På hela taket är det solpaneler.
Carina och Mats i Bensbyn utanför Luleå installerade 2015 sin solcellsanläggning på cirka 85 m 2 av sitt tak. Deras solceller producerar ungefär 10 000 kWh per år.

Hur många kWh kan jag få ut av mitt tak?

Så hur mycket energi skulle jag kunna få ut av mitt tak om jag installerade solceller eller solfångare?

Det beror ju såklart på hur stort taket är och även på vilket väderstreck taket ligger i, vilken lutning

det har och om det skuggas något under dagen mm (7). Nedan kommer några exempel som du kan

jämföra med sen och göra samma uträkningar för ditt tak.


Exempel solceller

Den årliga produktionen för solceller (som inte skuggas något under dagen) som är riktade rakt mot söder och har en lutning på mellan 30 och 50 grader är i Luleå ca 875 - 900 kWh/år per installerad kW (1). En installerad kW kräver på ett ungefär 6 m 2 stor yta 8. Som exempel kan vi då ta ett hus som har ca 45 m 2 tak tillgängligt för solceller. För att få fram hur många kW det går att installera delar vi 45 med 6 vilket blir ca 7,5 kW. För att få fram den årliga produktionen multiplicerar vi 7,5 med 900 och resultatet blir att man kan få ut ungefär 6 750 kWh el per år från denna anläggning. Har man ett tak i sydväst eller sydöst får man också en god produktion och även tak vända åt öster eller väster ger en bra produktion, dock något lägre än rakt södervända tak 7 . Tak vända åt norr är inte att rekommendera när det gäller solenergi.


Exempel solfångare

En solfångare producerar i snitt runt 450 kWh per m2 och år 9 men det är inte att rekommendera att fylla taket med solfångare eftersom man då mest troligt får en väldig överproduktion av varmvatten under sommarhalvåret. Man brukar istället säga att det krävs cirka 2 m2 solfångare per person boende i huset och cirka 75 liters vattenvolym i en ackumulatortank per person för tappvarmvatten (9). Ska man ha ett kombisystem där man både vill ha tappvarmvatten och till uppvärmning av huset får man öka på till 3 - 4 m2 per person boende i huset och runt 150 liter per person i ackumulatortank.


Mer information

solelportalen.se

svensksolenergi.se

lulea.se/energiradgivning


lulea.se/solkartan

solcellskollen.se



Källor

(1) https://www.smhi.se/data/meteorologi/stralning/normal-globalstralning-under-ett-ar-1.2927

(2) https://www.ri.se/sv/berattelser/sa-kan-solenergi-produceras-i-nordliga-forhallanden

(3) http ://www.energimyndigheten.se/fornybart/solelportalen/lar-dig-mer-om-solceller/forklaring-av-begrepp/

(4) http://www.energimyndigheten.se/fornybart/solenergi/solvarme-solkyla/

(5) https://energiradgivningen.se/solenergi-i-smahus/

(6) Stridh och Hedström, 2011.

(7) http://www.energimyndigheten.se/fornybart/solelportalen/har-mitt-hus-ratt-forutsattningar/sa-

undersoker-du-forutsattningarna/

(8) http://www.energimyndigheten.se/fornybart/solelportalen/hur-stor-anlaggning-passar-mig/valj-

en-anlaggning-som-passar-dina-behov/

(9) https://www.lulea.se/boende--miljo/energi-klimat-el--varme/solenergi.html

7 visningar